Infopaket om humlan, producerat vid svenska ArtDatabanken, som arbetar för biologisk mångfald. Innehåller artbestämningsnycklar. Lämpar sig även för undervisning i t.ex. biologi; utbredningskartorna gäller dock enbart Sverige.

Lättläst och illustrerat om vilda och tama djur. Om fiskar, fåglar, insekter, kräldjur och grodor och om hotade däggdjur och fåglar, både nordiska och exotiska och om illegal handel.

Ordlistan innehåller de svenska och finska namnen på alla i Finland förekommande däggdjur, fåglar, fiskar, kräldjur, groddjur, storfjärilar och kärlväxter. I ordlistan finns dessutom namnen på ett stort antal övriga organismer, främst insekter, men också spindeldjur, kräftdjur, blötdjur, mossor, lavar och svampar. Databasen innehåller namnen på över 7000 arter.

Tidskriften Nordiska Språk gavs ut i elektronisk form under perioden 2001–2010. Tidskriften var ett forum för debatt kring forskning och undervisning i svenska och andra nordiska språk i Finland och på annat håll med syfte att främja informationsutbyte och diskussion. I denna skrift publiceras alla de 12 artiklar, tre smärre bidrag och fyra recensioner som under årens lopp getts ut i tidskriften.

Den skandinaviska ordboken består egentligen av tre ordböcker: en från danska till norska och svenska, en från norska till danska och svenska, samt en från svenska till danska och norska. Var och en av dessa ordböcker har cirka 3000 uppslagsord. Det är vanliga och välkända ord, men ord som kan vålla bekymmer vid kontakter mellan de skandinaviska länderna, ord där risken för missförstånd är stor. Webborboken baserar sig på Norstedts Skandinaviska Ordbok utgiven 1994 av Norstedts Förlag AB i samarbete med Nordiska språksekretariatet med ekonomiskt stöd av Nordiska ministerrådet. Ordboken är överförd till webben av Viggo Kann, KTH.

En databas där du hittar betydelsen och ursprunget till svenska förnamn.

Via denna avgiftsfria service kan du få reda på hur många för- och släktnamn som registrerats i befolkningsdatasystemet. Du kan också studera statistik över de vanligaste namnen under olika tidsperioder. De äldsta namnen är ända från 1800-talet. Befolkningsdatasystemet innehåller även ovanligare förnamn av bland annat utländskt ursprung. Alla namn godkänns inte automatiskt i Finland som namn till nyfödda. Magistraterna och församlingarna avgör vilka namn som registreras i befolkningsdatasystemet.

Ordböckerna av Institutet för de inhemska språken.

Alfabetisk förteckning över uttryck på latin med svensk översättning på läraren Joni Stams webbplats.

Svenska centralarkivet arkiverar dokument för Svenska folkpartiet, Svensk Ungdom och Svenska kvinnoförbundet samt andra finlandssvenska organisationer och föreningar. På sidorna finns kontaktuppgifter och en förteckning över arkivets innehåll.